
Även det lilla du har är viktigt
Det är viktigt att förvalta det Gud har gett oss, och Gud begär inte mer än vad vi har kapacitet att ge.
I liknelsen om talenterna i Matt. 25:14-30 får var och en det de har förmåga att hantera. De som förvaltade sina talenter väl fick mer, medan den som grävde ner sin talent förlorade det han hade. Vi ska förvalta de gåvor och möjligheter vi fått och inte jämföra oss med andra. Gud ger oss efter vår förmåga och det vi har är värdefullt i hans ögon.
Med mänskliga ögon kan det vi har verka litet, men i Guds ögon är det enormt. Det handlar inte om våra resurser, utan om att ge det lilla vi har till Gud. I berättelsen om de fem bröden och två fiskarna (Matt. 14:13-21) såg lärjungarna på omständigheterna och ansåg att det lilla inte räckte, men när Jesus välsignade det lilla räckte det till att mätta tusentals. Vi skall ge våra förmågor och gåvor till Gud och se hur han kan välsigna och använda dem för att sprida hans rike.
Vi är inte för små, för okunniga eller för gamla för att Gud ska kunna använda oss.
Gud kan använda oss på sätt vi inte kan förstå, och vi ska inte tvivla på våra möjligheter. Jonny drog ett exempel där det var en liten båt som levererade mat och medicin till öar som de stora båtarna inte kunde nå, och påminde oss om att det lilla vi kan göra, har stor betydelse i Guds rike, som i Matt. 25:31-40, där vi hjälper Jesus när vi hjälper de minsta.
Vi ska vara frimodiga och agera på de gåvor vi fått.
Att vara trogna i det lilla är stort i Guds ögon. Ibland behöver vi förändras för att bära mer frukt och vara öppna för nya uppdrag. Gud leder oss att använda det vi har fått för hans rike.
Förstärker ordet:
Vi skall ta hand om det vi har och vara trogna i det lilla.
Vi ska förvalta det bra och vara öppna för det nya Gud vill göra. Vi ska be om hans vägledning, inte agera i egen kraft. I Upp. 2:8-11 och Upp. 3:7-8, 10-13 uppmanas vi att vara trogna intill döden och belönas med livets krona. Vi bör följa Guds vägledning för att vara ett redskap för Hans rike. I Joh 15:1-5, 12-17 påminns vi om att vi är grenar på vinträdet och måste förbli i honom för att bära frukt. Genom att följa hans vilja ser vi hans välsignelse i våra liv och i församlingen.
Lämna ett svar